
När matningen kan bidra till att elmotorn blir varm
En elmotor som går varm visar ett tillstånd och inte en orsak. Temperaturen följer av hur mycket värme som utvecklas i motorn och hur mycket värme som leds bort från den. Vissa egenskaper i matningen kan påverka den balansen. Det kan också belastningen, kylningen, omgivningen och driftsarten.
Ett temperaturvärde visar inte orsaken
En temperaturgivare visar temperaturen där givaren mäter. Den visar inte vad som har orsakat temperaturen. Att en motor är varm visar därför att värmebalansen har förskjutits, men det visar inte vad som förskjutit den. Flera skilda förhållanden verkar på samma balans och kan ge samma iakttagelse. Den här sidan går igenom vad matningen kan bidra med och vilka uppgifter som behöver läsas tillsammans för att möjliga orsaker ska kunna avgränsas.
Temperaturen påverkas av både värmeutveckling och värmeavgivning
Motorns temperatur påverkas av värmeutvecklingen inne i motorn och värmeavgivningen till omgivningen. Kylsättet beskriver hur motorn är avsedd att avge värme. Märkdata bygger på angivna referensvillkor för bland annat omgivningstemperatur och uppställningshöjd och behöver läsas tillsammans med dessa villkor.
Isolationssystemets värmetålighetsklass beskriver systemets termiska tålighet, inte hela motorns tillåtna temperatur i varje driftfall. En högre omgivningstemperatur minskar, under i övrigt samma förhållanden, utrymmet till isolationssystemets temperaturgräns.
Driftsarten beskriver hur belastning och vila fördelas över tid och om motorn är avsedd att nå termisk jämvikt under förloppet. Märkdata behöver därför läsas tillsammans med den angivna driftsarten.
Spänningsosymmetri kan öka motorns uppvärmning
Spänningsosymmetri kan påverka motorströmmarna, öka motorns temperaturstegring och minska motorns tillåtna belastning.
- Osymmetrin kan bli större i strömmarna. En osymmetri mellan fasspänningarna kan ge en större osymmetri mellan motorströmmarna.
- Temperaturstegringen kan öka. Spänningsosymmetri kan öka temperaturstegringen i motorn.
- Tillåten belastning kan vara lägre än märkeffekten. Vid spänningsosymmetri kan motorns tillåtna belastning vara lägre än märkeffekten. Att den faktiska belastningen ligger under märkeffekten visar därför inte i sig att den termiska marginalen är tillräcklig.
- Spänningsosymmetri och strömosymmetri är inte samma uppgift. En osymmetri mellan motorströmmarna visar att strömmarna skiljer sig åt. Den uppgiften avgör inte ensam om orsaken finns i matningen, anslutningen eller motorn.
- Fasbortfall är en stödjande företeelse och inte en förklaring i sig. Fasbortfall är ett avbrott i en av motorns matningsfaser, och en motortillverkare anger att motorn kan fortsätta gå. Vid fortsatt drift kan strömmarna i de kvarvarande matade faserna bli högre än avsett. Den uppgiften visar inte ensam vilken temperaturpåverkan som har uppstått.
- Omriktardrift bedöms separat. Matning genom en frekvensomriktare ändrar förutsättningarna och kräver en egen bedömning. Den frågan behandlas inte här.
Övertoner kan öka motorns temperatur
Övertoner i matningen kan öka en motors temperatur. Ett varmt motorhölje visar dock inte att övertoner är orsaken. Sambandet behöver bedömas tillsammans med matningens övriga egenskaper och motorns driftförhållanden.
Vad mer som verkar på samma balans
- Belastningen. Motorns belastning och hur den varierar över tid påverkar förlusterna och därmed värmeutvecklingen.
- Kylningen. Kylsättet beskriver hur motorn är avsedd att avge värme. En motortillverkares felsökningsunderlag anger att hindrad kylluft kan ge överhettning.
- Omgivningen. Märkdata bygger på angivna referensvillkor för bland annat omgivningstemperatur och uppställningshöjd. En högre omgivningstemperatur minskar, under i övrigt samma förhållanden, utrymmet till isolationssystemets temperaturgräns.
- Driftsarten. Driftsarten beskriver hur belastning och vila fördelas över tid och om motorn är avsedd att nå termisk jämvikt under förloppet. Det faktiska driftförloppet behöver därför läsas tillsammans med den angivna driftsarten.
Uppräkningen är inte fullständig. Även spänningsnivån i matningen och fel i motorn själv, till exempel i lindning eller lager, kan påverka värmebalansen.
Att kategorierna kan hållas isär begreppsligt betyder inte att orsaken är känd i en enskild anläggning. För det behövs uppgifter från det aktuella driftförloppet.
Vad de olika undersökningarna kan bidra med
Metoderna nedan besvarar olika frågor. De utgör tillsammans ingen ordning för hur en varm motor ska undersökas, och ingen av dem fastställer ensam orsaken.
- Termografi visar temperaturmönster på en yta. Metoden kan lokalisera områden med förhöjd yttemperatur. Den visar inte temperaturen inne i motorn och fastställer inte ensam varför temperaturen är förhöjd.
- Isolationsprovning ger information om lindningsisolationen. Provningen kan ge underlag om förändringar eller försvagningar i isolationen inom den metod som används. Den fastställer inte ensam varför motorn är varm.
- Elkvalitetsmätning beskriver elektriska egenskaper i mätpunkten. Mätningen kan beskriva matningen under det förlopp som registreras. Den fastställer inte ensam om orsaken finns i matningen, belastningen eller motorn.
- Belastning, kylning och driftförlopp kräver kompletterande uppgifter. Mätmetoderna kan bidra med olika delar, men behöver kompletteras med uppgifter om drift, installation och motorns märkdata.

Uppgifter som behöver komma från samma driftförlopp
Ett enskilt värde utan sammanhang räcker inte. För att matningens bidrag ska kunna vägas mot motorns egna förhållanden behöver uppgifterna avse samma tid och samma driftläge.
- Matningen i en relevant punkt. Osymmetrin mellan faserna och matningens övriga egenskaper, beskrivna i den punkt där mätningen görs.
- Belastningen under samma tid. Uttagen effekt och lastens variation under det förlopp som ska förklaras.
- Kylningen och omgivningen. Omgivningstemperatur, uppställning och kylluftens väg, eftersom de påverkar motorns värmeavgivning och de villkor som märkdata bygger på.
- Driftförloppet. Starter och stopp under perioden, och hur länge motorn har varit i drift före iakttagelsen.
- Motorns förutsättningar. Märkdata, driftsart, kylsätt och isolationssystemets värmetålighetsklass bidrar till att beskriva vilka driftförhållanden motorn är avsedd för.
När uppgifterna avser samma förlopp kan matningens möjliga bidrag jämföras med andra förklaringar. Det räcker fortfarande inte i sig för att fastställa orsaken.
Låt mätningen avgränsa frågan
När orsaken till en varm motor är oklar behöver matningen beskrivas i en relevant punkt och sättas i samband med belastningen, kylningen och driftförloppet under samma tid. En mätning som är vald efter frågan kan avgränsa vilka möjliga orsaker som behöver undersökas vidare.
Beskriv anläggningen och driftförloppetKällor och underlag 9
Märkdata, referensvillkor och driftsart: IEC 60034-1, Rotating electrical machines, Part 1: Rating and performance. Titel, status och omfattning är hämtade från den publika publikationssidan.
Kylsättets beteckning: IEC 60034-6, Methods of cooling (IC Code). Titel och omfattning från den publika publikationssidan.
Isolationssystemets värmetålighetsklass: IEC 60085, Electrical insulation, thermal evaluation and designation. Titel och omfattning från den publika publikationssidan.
Spänningsosymmetrins verkan på motorn: IEC 60034-26, om osymmetriska spänningars verkan på asynkronmotorers prestanda. Endast titel och omfattning är lästa, och ingen nivå, ingen kurva och ingen tillåten belastningsminskning är hämtad ur dokumentet. Kompletterande underlag: NEMA MG 1, i offentligt publicerat utdrag.
Termiskt skydd av motorer: IEC 60034-11, Thermal protection, med den svenska beteckningen SS-EN IEC 60034-11, utgåva 2:2025 enligt SEK Svensk Elstandard.
Spänningens egenskaper i det allmänna nätet: CENELEC, EN 50160, Voltage characteristics of electricity supplied by public electricity networks. Titel och omfattning från den publika publikationssidan.
Vad de olika undersökningarna kan bidra med: ISO 18434-1, om termografi vid tillståndskontroll av maskiner. IEC 60034-27-4, om mätning av isolationsresistans och polarisationsindex. IEC 61000-4-30, om mätmetoder för elkvalitet. Samtliga identifierade från de publika publikationssidorna; dokumentkropparna har inte lästs. Brandskyddsföreningen, Eltermografering.
Motortillverkarnas egna manualer och tekniska underlag, som bär uppgifterna om fasbortfall vid fortsatt drift och om hindrad kylluft: ABB, Motor guide samt Low voltage motors, installation, operation, maintenance and safety manual. WEG, Three Phase Induction Motors, T Line, Squirrel Cage Rotor, installation, operation and maintenance manual samt Specification Guide, Electric Motors. Nidec, US Motors, ProFacts om osymmetrisk spänning, om spännings- och frekvensvariation och om enfasdrift av trefasmotor. EASA, underlag om fel i trefasiga statorlindningar. Samtliga lästa i original.
Om underlagets art: standarddokumenten är identifierade och används för att ange vilket begrepp som är definierat var. Ingen text, tabell eller klausul återges ur något av dem, och ingen gräns och inget tillåtet värde är hämtat ur dem. Tillverkarunderlagen är lästa i original och bär enskilda iakttagelser om hur en motor uppträder, inte något omdöme om en enskild anläggning. Artikeln namnger ingen tillverkare i brödtexten, eftersom uppgifterna gäller företeelsen och inte ett fabrikat.