Verifiering av ny anslutning eller förändring av befintlig anläggning
En anläggning som fungerar är inte samma sak som en anläggning vars krav är visade. Vi utreder vilka krav som gäller just er anläggning, fastställer hur de ska visas och lämnar ett underlag som en utomstående granskare kan följa.
Rätt dokumentation till alla berörda parter
Att utrustningen fungerar och att kravuppfyllelsen är verifierad är två olika frågor. De bedöms ofta av olika parter, vid olika tillfällen och mot olika underlag.
Rätt dokumentation är den som svarar mot det krav som faktiskt gäller, och som den som frågar kan följa utan att behöva fråga oss.
Frågan ställs oftast vid en anslutning, en överlämning, en ombyggnad eller en fråga från nätföretaget. Då är underlaget ofta utspritt mellan leverantörer, installatörer, konsulter, nätföretag och den egna organisationen, och ingen har haft i uppdrag att hålla ihop det.
Att varje komponent uppfyller sin specifikation betyder inte att anläggningen är verifierad i sitt verkliga sammanhang.
Tre kravkällor i samma anslutning: föreskrifter, EU-regelverk och avtal
Tre skilda regelvärldar möts i samma anläggning. De har olika rättslig grund, riktar sig till olika parter och visas på olika sätt. Att veta vilken man har framför sig avgör både vad som ska provas och vem som ska visa vad.
Kvaliteten på elen ni får — nätföretagets ansvar
Det finns krav på att nätföretagets transport av el ska ha god kvalitet. Kraven riktar sig till nätföretaget och gäller kvaliteten i anslutningspunkten i det koncessionerade nätet — de anger inte i sig hur er egen anläggning får påverka nätet. Om kvaliteten inte uppfyller kraven är det nätföretaget som ska avhjälpa bristerna. Bedömningen görs med en fastställd mätmetod och, för flera av parametrarna, under en sammanhängande vecka.
Anslutningskrav för kraftproduktion — vad ni behöver visa
För kraftproduktionsmoduler finns krav på hur anläggningen ska bete sig mot nätet. De följer av det europeiska regelverket RfG med svensk kompletterande reglering, och de gäller inte alla anläggningar — vilka som omfattas beror på anläggningens typ och på om den är ny eller väsentligt ändrad. Här ligger skyldigheten att visa efterlevnad på anläggningens ägare.
Era avtal och kravspecifikationer — ofta där det konkreta kravet står
I anslutningsvillkoren kan nätföretaget fastställa vilken del av det samlade störutrymmet er anläggning får ta i anspråk. Anslutningsavtal, entreprenadkontrakt och kravspecifikationer kan dessutom ställa krav som går längre än regelverket. Det är ofta här den konkreta kravbilden i ett enskilt ärende faktiskt finns.
Kvaliteten i nätföretagets transport av el regleras i svensk lag och i Energimarknadsinspektionens kvalitetsföreskrifter. Anslutningskrav för kraftproduktion följer av EU-förordningen RfG med svensk kompletterande reglering.
Osäker på vilken av de tre frågorna som gäller er?
CLEPS Kompass hjälper er att sortera vilken fråga ni står i, vilka dokument som bär svaret och vem som behöver tillfrågas. Den ger inte ett juridiskt besked och ersätter inte anslutningsavtalet.
Åtta steg från förändring till dokumenterat underlag
Kravbilden är sällan enkel, men den är hanterbar. Vägen nedan är densamma oavsett vilken av de tre kravkällorna frågan kommer ur. Det som skiljer är vad som ska visas, och för vem.
-
Något förändras
En ny anslutning, en ombyggnad eller en ändrad funktion i drift. Det är förändringen som gör att frågan uppstår, inte anläggningens ålder.
-
Kravbilden fastställs
Vilka krav som gäller, ur vilken källa de kommer, vem de binder och vilken kravnivå som gäller. Här läses anslutningsavtal och kravspecifikationer, inte bara regelverk.
-
Metod och utrustning väljs
Vad som ska visas avgör hur det ska visas. Mätmetod, instrument, mätpunkter och driftfall väljs efter kravet, inte tvärtom.
-
Mätning, provning, simulering och analys
Kontrollerna genomförs under kända förutsättningar och jämförs mot den fastställda kravbilden. Där mätning inte räcker, eller där något ska visas innan anläggningen finns, används beräkning eller simulering.
-
Resultatet dokumenteras
Resultat, metod, osäkerhet och begränsningar redovisas tillsammans. Ett krav som inte kunnat provas redovisas som kvarstående, inte som uppfyllt.
-
Underlaget lämnas till rätt part
Den som ska bedöma får ett underlag som går att följa punkt för punkt. Bedömningen görs av den part som äger beslutet.
Avgränsad verifiering slutar här
-
Uppföljning när förutsättningarna kräver det
Återkommande eller löpande uppföljning, när en engångsmätning inte svarar på den fråga som faktiskt ställts.
-
Resultatet används
Till teknisk rådgivning, till åtgärder, och till en ny bedömning när anläggningen förändras igen.
Steg 1 till 6 är en avgränsad verifiering med ett slut. Steg 7 och 8 är det som avgör om resultatet fortsätter att betyda något.
Tre situationer som startar kedjan
Vilka krav som ska visas beror på vad som görs med anläggningen — på anslutningen eller förändringen, på anläggningens typ och på vilken part kravet binder.
Ny anslutning
En ny anläggning kan behöva visa efterlevnad innan den får drivas permanent. Vad som krävs beror på anläggningens storlek och anslutningspunkt.
Ombyggnad
För en befintlig kraftproduktionsmodul av typ C eller D kan en modernisering leda till att kravbilden prövas på nytt. En ägare som planerar en modernisering av en huvudapparat eller ett utbyte av utrustning som påverkar modulens tekniska förmåga ska informera den berörda systemansvarige i förväg. Om den systemansvarige anser att ett nytt anslutningsavtal krävs underrättas behörig myndighet, som beslutar om avtalet behöver ändras eller ersättas och vilka krav som ska tillämpas. Det beslutet fattas inte av leverantören eller av CLEPS.
Ändrad funktion eller ny utrustning i drift
Utbytt reglerutrustning, tillagd produktion eller ett nytt energilager kan ändra hur anläggningen beter sig mot nätet, och därmed även de anslutningsvillkor som gäller, utan att något syns i den dagliga driften.
Vem som ska visa, och vem som bedömer
När ett anslutningskrav för kraftproduktion är tillämpligt ligger det formella ansvaret för att visa efterlevnaden på anläggningens ägare, även om arbetet med provning och dokumentation kan utföras av andra. Det visas genom det driftsmeddelandeförfarande som regelverket anger, för varje anslutning av en kraftproduktionsmodul. Den berörda systemansvarige tar emot underlaget och bedömer överensstämmelsen.
Vi tar fram underlaget. Den formella bedömningen och acceptansen görs av den part som äger beslutet.
-
Spänningssättning
Rätt att spänningssätta det interna nätet, inte att producera.
-
Provningsperiod
Rätt att driva modulen och producera kraft under en avgränsad tidsperiod.
-
Permanent drift
Ges när konstaterade avvikelser är undanröjda och översynen av uppgifter och undersökningar är slutförd.
-
Begränsad drift
Ett tillfälligt läge som ägaren ansöker om när förmågan har förändrats eller gått förlorad, eller när ett fel leder till bristande överensstämmelse.
Den här vägen gäller kraftproduktionsmoduler av typ D. För typ A–C gäller andra förfaranden. Vilket förfarande som gäller för er anläggning är en del av kravbilden vi utreder.
Instrumentet väljs efter frågan, inte tvärtom
Vilken utrustning som behövs följer av vad som ska visas. Samma anläggning kan kräva helt olika uppställningar beroende på om frågan gäller en förmåga, en nivå över tid eller ett eget bidrag. Nedan är exempel på vad som kan behövas.
Elkvalitetsinstrument
För spänningens egenskaper i anläggningspunkten, enligt den mätmetod kravet pekar ut.
Fast mätning över tid
När frågan gäller hur något utvecklas över tid, och inte hur det ser ut vid ett enskilt tillfälle.
Synkroniserad flerpunktsmätning
När det som mäts i en punkt behöver kunna skiljas från det som sker i en annan.
Ström- och spänningsmätning
För last, obalans och de driftfall som ska kunna dokumenteras.
Registrering av händelser och driftfall
Så att ett mätvärde går att koppla till vad som faktiskt var i drift när det uppstod.
Simulering eller modellunderlag
När mätning ensam inte kan visa kravet, eller när något ska visas innan anläggningen finns.
Vilket instrument som använts redovisas i underlaget tillsammans med metoden och de förutsättningar som gällde. Fabrikat och modell avgör ingenting i bedömningen.
Exempel på leverans
Uppdraget avslutas med ett dokumenterat underlag anpassat till kravbilden och den avtalade omfattningen. Det kan exempelvis innehålla:
- Verifieringens omfattning och avgränsning
- Kravbilden med angivande av vilken källa varje krav vilar på
- Krav, kriterier och referensunderlag
- Kontrollmetoder, instrument och mätpunkter
- Dokumenterade provningsförutsättningar
- Observerade resultat bedömda mot kriterierna
- Klassificerade avvikelser, korrigeringar och omprovningar
- Kvarstående verifieringsbehov och underlag för överlämning
Principiell illustration, inte verkliga kunddata
Från engångsverifiering till löpande uppföljning
Ett verifieringsunderlag visar vad som gällde när kontrollen gjordes. Det säger inte vad som gäller efter nästa ombyggnad, nästa utökning eller nästa förändring i driften.
Om, och hur ofta, något behöver följas vidare beror på anläggningen, på vad anslutningsavtalet säger och på vilken fråga som ska kunna besvaras. De svenska kvalitetsföreskrifterna innebär inte någon generell skyldighet för kunden att mäta löpande. Behovet av fortsatt uppföljning kan däremot vara tekniskt motiverat, följa av avtal eller uppstå när anläggningen och kravbilden förändras.
Avgränsad verifiering
Vid en anslutning eller en förändring. Frågan har ett slut: kraven visas, underlaget lämnas, ärendet stängs.
Återkommande uppföljning
Samma kontroll görs om vid bestämda tillfällen, för att se om det som visades fortfarande gäller.
Löpande uppföljning
Mätningen står kvar i anläggningen. Det ger en jämförbar serie i stället för enstaka ögonblicksbilder, vilket är skillnaden när frågan gäller en utveckling och inte ett värde.
Rapportering när förutsättningarna ändras
När anläggningen, driften eller kravbilden förändras behöver frågan prövas på nytt. Det är en händelse som utlöser rapportering, inte ett schema.
Vilken av de fyra som är rätt avgörs av frågan, av vad avtalet säger och av om en engångsmätning faktiskt kan svara. Ingen av dem följer automatiskt av att den föregående är gjord.
Vad CLEPS gör, och vad andra parter avgör
Verifiering handlar inte om att skapa ett generellt godkännande. Det handlar om att kunna visa vilka krav som har kontrollerats och vilket resultat kontrollen gav.
Det här gör CLEPS
- Reder ut kravbilden och vilka dokument som bär den
- Tar fram mät- och provningsplanen
- Väljer metod, mätpunkter och relevant utrustning
- Genomför de aktuella mätningarna, provningarna, simuleringarna och analyserna
- Redovisar metod, resultat, osäkerhet och det som inte kunnat verifieras
- Tar fram dokumentationsunderlaget
- Sätter upp löpande uppföljning och rapportering när det behövs
- Ger teknisk rådgivning om nästa steg
Det här avgör eller ansvarar andra parter för
- Bedömer om ett krav är uppfyllt — den part som äger beslutet
- Tar emot och godtar underlaget — den berörda systemansvarige
- Beslutar om avtal behöver ändras och vilka krav som ska tillämpas — behörig myndighet
Mätning, provning, installation av mätutrustning, analys och dokumentation kan hållas i samma uppdrag.
Tre skillnader som är lätta att missa
Vi skriver öppet om hur bedömningarna går till, inklusive var underlaget tar slut.
Godkänd anslutning och god elkvalitet är två olika frågor
Att anslutningen är godkänd säger inte att elen i punkten håller måttet.
Läs mer
Övertonsgränser kräver mer än en siffra
Tilldelning, beräkning och verifiering är tre olika moment.
Läs mer
Verifiering börjar innan åtgärden görs
Jämförelsen avgör vad ett resultat kan visa.
Läs merVilka krav gäller er anläggning?
Beskriv anläggningen, vad som har ändrats och vem som har begärt ett underlag. Vi hjälper er att reda ut kravbilden innan ni bestämmer vad som ska provas.