Förstå vad som stör elen i anläggningen, och varför

Återkommande omstarter, skyddsutlösningar eller varm utrustning kan ha en elektrisk orsak som inte syns i larmlistan. Vi mäter spänning och ström under representativ drift, kopplar störningen till driftläge och last och tar fram ett underlag för åtgärd och eftermätning.

Övertoner
Distorsion och frekvensinnehåll som påverkar nät och utrustning.
Händelser
Dippar, avbrott och transienter som kan orsaka larm och driftstopp.
Obalans
Fasskillnader och neutralströmmar som skapar värme och belastningsproblem.

Störningen syns ofta först när något slutar fungera

Elkvalitetsproblem visar sig ofta genom sekundära symptom: återkommande omstarter, oönskade skyddsutlösningar, övertemperatur i motorer och transformatorer, kommunikationsfel eller förkortad livslängd på känslig elektronik. Symptomen kan vara intermittenta och endast uppstå vid vissa lastfall eller kopplingsförlopp.

För att fastställa orsaken krävs mätning under representativ drift. Mätpunkter, mättid och instrumentering väljs utifrån anläggningens topologi, störningens frekvens och vilken utrustning som påverkas. Vid behov mäter vi samtidigt på flera nivåer för att avgöra om störningen är lokal, sprids internt eller kommer från det överliggande nätet.

Vi bedömer inte bara om ett gränsvärde överskrids. Vi analyserar när avvikelsen uppstår, vilken last som är aktiv och hur störningen fortplantar sig genom anläggningen.
Symptom

Vad ni märker

Vi kartlägger larm, omstarter, värmeutveckling, skyddsutlösningar och återkommande fel samt vilka driftlägen som föregår händelsen.

Händelse

När det händer

Vi tidskorrelerar spänning, ström, frekvensinnehåll och händelser mot inkopplingar, startsekvenser och förändringar i lasten.

Orsak

Vad vi hittar

Vi bedömer störningens ursprung, riktning och spridningsväg och skiljer mellan nätburen påverkan, intern distribution och enskilda störande laster.

Verifiering

Vad som visas

Efter åtgärd upprepar vi relevanta mätningar under jämförbara driftförhållanden och verifierar förändringen i störningsnivå och systembeteende.

Från nätanslutning till enskild störkälla

Mätningen anpassas efter problemet, anläggningen och vilken utrustning som påverkas.

Spänning och ström

Vi analyserar effektivvärden (RMS), belastningsvariationer, toppvärden och tidsförlopp i spänning och ström. Mätningen korreleras mot startförlopp, kopplingar och förändringar i lasten för att identifiera avvikande driftfall.

  • Spänningsnivåer
  • Strömbelastning
  • Variationer över tid

Övertoner och distorsion

Vi analyserar THD, individuella harmoniska komponenter och spektral fördelning för att identifiera vilka laster som driver distorsionen och hur transformatorer, kablar, neutralledare och känslig utrustning påverkas.

  • THD
  • Enskilda övertoner
  • Kraftelektronik

Dippar, avbrott och transienter

Vi registrerar amplitud, varaktighet och händelseförlopp vid dippar, kortvariga avbrott och transienter. Händelserna korreleras mot startströmmar, skyddsfunktioner, kopplingar och förändringar i det överliggande nätet.

  • Spänningsdippar
  • Kortvariga avbrott
  • Transienter

Obalans och störningssamband

Vi analyserar spänningsobalans och strömobalans, fasförskjutning och neutralströmmar samt jämför flera mätpunkter för att lokalisera störningskällor och bedöma hur påverkan sprids genom anläggningen.

  • Fasobalans
  • Neutralströmmar
  • Störningskällor

Det här behöver finnas för att mätningen ska kunna svara

Vad som krävs beror på frågan. Innan mätningen planeras behöver vi veta var i anläggningen problemet märks och under vilka driftlägen. Ju mer som är känt från början, desto mer träffsäker blir mätningen att planera.

Saknas något av detta är det inget hinder för att höra av sig. Det kan påverka hur mätningen läggs upp, hur omfattande den behöver vara och vilka förberedelser som krävs — inte om den går att göra.

Från anläggningen

Så ser elsystemet ut

Enlinjeschema eller motsvarande översikt över matning och fördelning, uppgift om vilken utrustning som påverkas, och åtkomst till de fördelningar där mätningen ska sitta.

Från driften

Så beter sig problemet

När problemet uppträder och vad som är i drift då. Larmlistor, driftjournal eller processhändelser för samma period gör att mätvärden går att tidskorrelera.

Från tidigare arbete

Så mycket vet ni redan

Mätningar, rapporter eller leverantörsutlåtanden som redan finns. De avgör ofta om en ny mätning behöver vara bred eller riktad.

Störningar lämnar olika avtryck

Olika elkvalitetsproblem ger olika signaturer i mätdata. En spänningsdipp, transient, fasobalans eller förhöjd övertonshalt kan uppstå under mycket kort tid men ändå påverka styrsystem, skydd, motorer och annan känslig utrustning. Genom att registrera flera elektriska storheter samtidigt och tidskorrelera dem mot lastförändringar, startförlopp och kopplingshändelser kan vi skilja en isolerad avvikelse från ett återkommande systemproblem. Det gör det möjligt att se samband mellan störningen, den aktiva lasten och hur påverkan sprids genom anläggningen.

Mätningen visar vad som registrerades under de förhållanden som mättes. Vad avvikelsen betyder för just er anläggning, och vilken åtgärd som ska väljas, avgörs av den som ansvarar för anläggningen. Underlaget ska göra det beslutet möjligt att fatta på mätdata i stället för på antaganden.

Spänningsdipp
Transient
Övertoner
Fasobalans

Från oförklarad störning till verifierad orsak

Uppdraget kan vara en avgränsad felsökning eller ett komplett projekt där vi kombinerar tillfällig eller fast mätning, teknisk analys, åtgärdsprojektering och verifierande eftermätning.

Felsökning och analys

Vi utgår från anläggningens enlinjeschema, berörd utrustning och dokumenterade händelser. Därefter väljer vi mätpunkter och mätperiod som gör det möjligt att tidskorrelera störningar mot driftläge och lastförändringar.

  • Genomgång av enlinjeschema, historik och symptom
  • Val av mätpunkter, instrumentering och mättid
  • Samtidig registrering på flera nivåer vid behov
  • Analys av effektivvärden (RMS), händelser och harmoniskt spektrum
  • Bedömning av störningskälla och spridningsväg

Åtgärd och verifiering

Åtgärden dimensioneras efter den identifierade mekanismen och kan omfatta förändringar i last, distribution, skydd, jordning eller kraftelektronik. Resultatet verifieras genom eftermätning under jämförbara driftförhållanden. Kräver åtgärden en extern specialist samordnas den delen genom CLEPS. Uppdraget, samordningen och den verifierande eftermätningen ligger hos oss oavsett vem som utför arbetet.

  • Aktiva eller passiva filter
  • Nätreaktorer, filter av typen dU/dt eller sinusfilter
  • Lastomfördelning och förändrade startsekvenser
  • Jordning, potentialutjämning och kabelseparering
  • Skyddsinställningar, selektivitet och eftermätning

Ett tekniskt underlag som går att agera på

Leveransen anpassas efter uppdragets omfattning och kan omfatta:

  • Tidskorrelerade trendförlopp och händelseförlopp
  • Effektivvärden (RMS), dippar, avbrott och transienter
  • THD och individuella harmoniska komponenter
  • Spänningsobalans och strömobalans samt neutralströmmar
  • Identifierade störningskällor och sannolika spridningsvägar
  • Bedömning mot relevanta standarder och gränsvärden
  • Prioriterade åtgärder och plan för verifiering
Mätning → analys → åtgärd
Före
→
Efter

Pedagogisk illustration, inte verkliga kunddata

En störning är inte löst förrän resultatet är verifierat

Efter genomförd åtgärd upprepar vi relevanta mätningar och jämför resultatet med utgångsläget. Det visar om störningen har minskat och om anläggningen fungerar stabilt under verklig drift.

Vid sporadiska problem kan mätningen ligga kvar och registrera nya händelser under en längre period.

Läs om monitorering och uppföljning

Börja med störningen ni ser

Berätta vad som händer i anläggningen, vilken utrustning som påverkas och hur ofta problemet uppstår. Vi hjälper er att bedöma vad som behöver mätas och vilket nästa steg som är rätt.

Prata med oss