Vad typskylten inte säger
Ett motorbeslut behöver förena uppgifter om produkten med vad anläggningen ska uppnå i drift. Mellan dem ligger en kedja av frågor: vad märkdata säger, vad kalkylen antar, var förlusten faktiskt uppstår, vad ingreppet för med sig och vad som gäller den dag motorn står still. Frågorna hänger ihop, men de ställer olika krav på vad man behöver veta om den egna anläggningen. Den här sidan går igenom kedjan, ett led i taget.
Ett märkvärde är en utgångspunkt, inte ett driftresultat
Verkningsgradsklassen bestäms under gemensamma förhållanden och gör därför motorer jämförbara. Typskylten och produktinformationen innehåller fler uppgifter, men de beskriver inte ensamma vad motorn kommer att kosta i en viss process.
Frågan i anläggningen gäller vad den här motorn ger i den aktuella driften, med den belastning och drifttid som råder där. Det är en annan fråga, och klassvärdet ensam besvarar den inte.
Varje led nedan visar vilket ytterligare underlag som kan behövas för respektive del av beslutet.
Märkdata: vad värdet är ett värde för
Verkningsgradsklassen anger en nominell verkningsgrad vid märkdrift. Villkoren ingår i definitionen: matningens form, förmågan till kontinuerlig drift vid märkeffekt, angivna gränser för effekt, spänning och poltal, en angiven referenstemperatur och en angiven provningsmetod. En motor som körs under andra förhållanden är inte felaktigt klassad. Klassvärdet beskriver fortfarande referensförhållandena.
Samtidigt står det mer i produktinformationen än i klassen. För de motorer som omfattas av de gemensamma europeiska produktkraven ska tillverkaren redovisa verkningsgraden vid full last och vid lägre lastnivåer, och för en del av dem också förluster i angivna kombinationer av varvtal och moment. De uppgifterna gäller utvalda och standardiserade punkter, men de går att hämta och räkna med.
Matas motorn från en frekvensomriktare vidgas frågan. Klassen omfattar inte förluster i omriktare, kablar eller filter, och den beskriver inte hela drivsystemets effektivitet. Standardarbetet skiljer självt mellan motorns klass och drivsystemets utfall.
Antagandet: vad en besparingskalkyl vilar på
En utlovad besparing är en beräkning, och en beräkning har indata. Två av dem beskriver driften och går rakt in i resultatet: belastningen och drifttiden. Hur hårt motorn arbetar, hur länge, och hur den fördelningen ser ut över ett år.
Är uppgifterna hämtade ur anläggningen har kalkylen ett bättre underlag för just dessa antaganden. Det innebär inte att övriga antaganden eller själva beräkningsmetoden är verifierade. Är uppgifterna schablonvärden beskriver de ett typfall som kan ligga nära den aktuella driften eller långt ifrån den.
Det ger tre frågor att ställa: vilka indata användes, varifrån kom de och hur ändras resultatet när de ändras? Kalkylen blir lättare att bedöma när både indata och känslighet är synliga.
Systemet: var uppstår förlusten
En motor sitter i ett sammanhang. Matning, omriktare, kablage, koppling, mekanisk last och process påverkar tillsammans hur mycket elektrisk energi som krävs för det utförda arbetet.
Ett motorbyte påverkar ett av leden. Om energianvändningen också påverkas av strypning, pumpens driftpunkt, längre drifttid än behovet kräver eller förluster i omriktaren blir motorbytet bara en del av utfallet.
Här ligger seriens genomgående gräns. Mätningen avgör vilket underlag som finns. Vad underlaget räcker till att säga beror också på frågan, anläggningens uppbyggnad och vad som förändrats. En enskild mätpunkt visar vad som registrerades i den punkten. Att härleda var i kedjan en förlust uppstår kan kräva att flera storheter läses ihop och att resultatet tolkas med kunskap om anläggningen.
Ingreppet: vad varvtalsregleringen för med sig
I pump och fläktsystem med varierande flödesbehov kan varvtalsreglering minska energianvändningen jämfört med strypning eller spjällreglering.
Ingreppet kan samtidigt förändra förutsättningarna för utrustningen omkring. Beroende på omriktarens topologi och installation kan harmonisk emission uppstå mot nätet. Motorns isolation kan utsättas för andra spänningspåfrestningar, lagerströmmar kan uppstå eller förändras och långa motorkablar kan bidra till spänningsreflektioner vid motorn.
De möjliga följderna är inte i sig ett argument mot varvtalsreglering. De är en del av det tekniska underlaget för den aktuella installationen.
Livscykelbeslutet: reparera eller byta
När en motor havererar ställs frågan på sin spets. Ett möjligt argument i det beslutet är att en omlindad motor inte blir riktigt lika bra igen, och att utbyte därför är det tekniskt riktiga valet.
Uppfattningen har prövats i två branschstudier. I de motorer som reparerades enligt de angivna processerna gick den förlust som tumregeln förutsätter inte att mäta upp inom det som provmetoderna kunde särskilja. Den grupp som visade en tydlig försämring saknade de särskilda processkontroller som användes för de övriga grupperna.
Slutsatsen gäller de motorerna och de processerna. Men den flyttar frågan. Från om omlindning kostar verkningsgrad, till hur reparationen utförs och vad som går att ta reda på i förväg.
Kedjan hänger ihop bakifrån
De fem leden ser ut att komma i tur och ordning, men kraven går åt andra hållet. För att i efterhand kunna bedöma om beslutets antaganden höll och det förväntade utfallet uppnåddes behöver utgångsläget vara känt när beslutet fattas: hur motorn faktiskt kördes, vilka antaganden kalkylen vilade på och vad som ändrades i systemet omkring. Om en genomförd åtgärd gav den effekt som förutsattes bedöms utifrån hur jämförelsen mellan före och efter är konstruerad, och den frågan hör hemma i vår andra serie.
Det för tillbaka till samma gräns. Mätningen avgör vilket underlag som finns. Vad det räcker till att säga beror på frågan som ställs, på hur anläggningen är byggd och på vad som förändrats sedan sist.
De fem frågorna i serien
Var i kedjan står ni?
Kedjan är inte en process som ska köras igenom varje gång. Det är en uppsättning frågor, och vilken av dem som är aktuell avgör vad som behöver göras.
Är frågan vad märkdata och produktinformation räcker till, eller vad som behöver mätas för att kunna svara på en viss fråga, är det en fråga om mätning och analys. Vi kan gå igenom vilka uppgifter som redan finns om anläggningen och föreslå vilken kompletterande mätning som kan ge ett starkare underlag inför beslutet.
Är frågan hur anläggningen arbetar över tid, alltså vilken belastning och vilken drifttid en kalkyl bör vila på, behövs data som samlas in över längre tid. Då kan löpande uppföljning ge underlag över tid, förutsatt att uppgifterna tolkas tillsammans med den som känner verksamheten.
Är frågan vilken utrustning som passar, kan vi leverera mätutrustning och även ta ansvar för installation och driftsättning, medan valet av åtgärd förutsätter att utgångsläget är utrett.
Och gäller frågan om en genomförd åtgärd fick den effekt som förutsattes, är det en verifieringsfråga. Bedömningen beror bland annat på hur jämförelsen lades upp innan åtgärden gjordes, och den behandlas i vår andra serie.
Står ni inför ett motorbeslut?
Berätta vad som ska beslutas och vad ni vet om driften i dag. Vi hjälper er att bedöma vilket underlag som saknas och vilket nästa steg som är motiverat.
Kontakta ossKällor och underlag 4
Källor till märkdataledet: IEC 60034-30-1, Rotating electrical machines, Part 30-1: Efficiency classes of line operated AC motors (IE code), utgåva 2, december 2025. https://webstore.iec.ch/en/publication/91195 · IEC 60034-2-1, Standard methods for determining losses and efficiency from tests, utgåva 3, 2024. https://webstore.iec.ch/en/publication/67756 · IEC TS 60034-30-2, utgåva 1, 2016. https://webstore.iec.ch/en/publication/30830 · IEC 61800-9-1, utgåva 1, 2017. https://webstore.iec.ch/en/publication/28620 · IEC 61800-9-2:2023+AMD1:2025, konsoliderad utgåva. https://webstore.iec.ch/en/publication/111276 · Kommissionens förordning (EU) 2019/1781 om fastställande av krav på ekodesign för elektriska motorer och varvtalsreglerare, konsoliderad version. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:02019R1781-20230124
Källor till ingreppsledet: U.S. Department of Energy, Energy Efficiency and Renewable Energy, tillsammans med Hydraulic Institute och Europump, Variable Speed Pumping: A Guide to Successful Applications, sammanfattning, maj 2004. https://www.energy.gov/sites/prod/files/2014/05/f16/variable_speed_pumping.pdf · U.S. Department of Energy, Better Plants, Fans, som bland sina åtgärder för fläktsystem anger varvtalsstyrning av fläktmotorer i stället för reglering med spjäll eller ledskenor. https://betterbuildingssolutioncenter.energy.gov/better-plants/fans · ABB, Guide to harmonics with AC drives, Technical Guide No. 6, revision F, 2017. https://library.e.abb.com/public/bc35ffb4386c4c039e3a8ec20cef89c5/Technical_guide_No_6_3AFE64292714_RevF_EN.pdf · ABB, Bearing currents in modern AC drive systems, Technical Guide No. 5, 3AFE64230247, revision C, 2011. https://library.e.abb.com/public/8c253c2417ed0238c125788f003cca8e/ABB_Technical_guide_No5_RevC.pdf · ABB, Effects of AC Drives on Motor Insulation, Technical Guide No. 102, revision 4, 1998. https://library.e.abb.com/public/5df66cce8dd649689ab7c2c66abd52db/voltstress.pdf
Källa till livscykelledet: AEMT och EASA, The Effect of Repair/Rewinding on Premium Efficiency/IE3 Motors, version 0121, 2021, som innehåller studien från 2019 med tio motorer provade vid ackrediterat laboratorium och studien från 2003 med tjugofyra motorer. https://www.theaemt.com/static/831edc09-78f0-4ae5-a9e33fafa5a7bc69/Reference-The-Rewind-Study-Full-Report.pdf
Om underlagets art: standarddokumenten är identifierade med beteckning, utgåva och datum från utgivarens publikationssidor. Dokumentkropparna har inte lästs, och ingen text, tabell eller klausul återges ur dem. Rättsakten är läst i original i den konsoliderade svenska språkversionen. De officiella publikationerna och de leverantörsutgivna tekniska guiderna är lästa i original. Uppgiften om ackrediterat laboratorium avser den provning studierna lät utföra.